I lördags hämtade jag upp mamma på Gatwick flygplats. Eller ja, jag mötte upp henne. Jag har fortfarande inte kört bil här i England. För det första är jag skraj över bara tanken på att köra på vänster sida och dessutom känner jag inte längre någon britt med bil.

Mamma hade dubbla resväskor med sig, med mat och lite julklappar till mig.


Jag jobbade lördag kväll, trots att jag nog borde stannat hemma för jag hade nästan 39 grader feber och migränont bakom ögonen. På söndagsmorgonen hade vi i alla fall mysmiddag.

Hushållsost, Pågenlimpa och...

...mammas lussekatter!

På söndagen var det även mammas födelsedag. Agnes följde med oss...

...till Southbank...

...över bron...




...till julmarknaden och Rekordeligs ciderstuga.

Musik och liv överallt, som alltid i mitt London.

På lilla Beltane & Pop har jag inte köpt en drink sedan första året på BIMM. Då såg det ut så här:

Bra gjort med ljuset där, Emma, verkligen. Josefin, Bobby och Michael syns ju inte alls haha. Dessa vodkadrinkar köpte vi då, i oktober 2015:

Men denna gången blev det varm, julig cider.

Vi pratade om att åka slänggungan men det blev aldrig av. Jag tror vi alla var lite för skraja.

Lite mellis blev det i alla fall, på Föda.



Det var mycket mer folk än vad jag hade väntat mig på en söndag. Musiken flödade, doften av de öppna eldarna påminde om skogsturer i Sverige och en mysig känsla infann sig.

Vi vandrade vidare.

Förbi vackra gamla byggnader; totala motsattsen till de tråkiga, tätt packade, oisolerade tegellägenheterna jag är van vid.

Den här föreställningen vill jag se någon gång.

På stiliga Prezzo åt vi födelsedagsmiddag.

Vi blev sugna på samma rätt alla tre.

Sight-seeing tur på dubbeldäckaren hem. Jag glömmer lätt att London är en otrolig upplevelse för dom som inte bor här.
