Emma

Heldag i snölandskap

“Kvinnor är änglar, tills någon klipper våra vingar. Då flyger vi på kvast istället. Ingen djävul kan säga att vi inte är anpassningsbara.”
- någon

Glad påsk! Eller långfredag i alla fall. Mina fingrar är så frusna att dom känns brännheta. Största delen av idag spenderades utomhus, susandes fram på våra snöskotrar över de snötäckta vidderna. Jag hade dubbla sockor på mig – imorgon ska jag testa med tre par för att rädda mina stackars tår. Hundarna fick stanna hemma. Vi såg spår efter både älgar och renar. Dom hade gnagt och käkat på dom små tallarna längs med skoterleden. Snön var så hårt packad och skumpig att jag flera gånger var rädd att vi skulle välta; jag är inte rädd för att åka fort, men jag är lite rädd för att välta, fast jag redan har varit med om det en gång. Nu kanske ni kommer skrika ”Emma, hur kan du bli uttråkad på en snöskoter?!” men tro mig, efter några timmar bakpå så börjar mina tankar vandra någon annanstans. Ibland tänker jag på låtarna jag skriver, ibland tänker jag på novellerna jag skriver, ibland tänker jag till och med på vad jag ska skriva här på bloggen. Idag fick jag såna där konstiga tankar och funderingar, ni vet, när en tänker sånt en inte vill tänka; som när en står på ett högt ställe och får för sig att hoppa. Idag när jag satt bakom på skotern så började jag undra vad som skulle hända ifall jag halkade med ena foten och fastnade i drivmattan under sätet; kanske benet skulle rivas av dramatiskt vid knät, lite Walking Dead style, och mitt ben skulle flyga iväg och landa i snön och det skulle vara blod överallt i det vita och mamma på skotern bakom oss skulle stanna och hitta benet och soundtracket till denna skräckscen skulle vara något storslaget orkesterstycke. Haha. Ja, det tänkte jag när jag åkte skoter idag. Förstår ni att jag vill skriva bok, med den fantasin?


Vi stannade först till vid en liten grillstuga på en snötäckt kulle. Det blev kaffe och bulle och en o annan blick ut över det otroligt vackra landskapet; kameran gör verkligen inte bergen rättvisa.
 

Till sist slog vi oss ned vid kanten av en frusen sjö, tände en eld och grillade korv.
 


Efter detta la min kamera tyvärr av.
Meterdjup snö på Skärtorsdagen
Berätta gärna i kommentarerna hur eran påsk ser ut hittills. Här börjar i alla fall min! En hel kavalkad bilder från igårkväll och idag - okej mest från idag. Om jag inte minns helt fel så är detta tredje året i rad som vi åker norrut i mars. Vi kom iväg ganska sent, efter att vi hade köpt påskliljor till pappas grav och tänt ett ljus. Sedan bar det iväg 368km upp till snön.
 
 
Vi var nog inte framme förens strax innan klockan två på natten. Signe hoppade upp på soffryggen och myste vid elementet med en gång; hon hade varit lite åksjuk i bilen på vägen upp. Jag och mamma doppade ostmacka i oboy - som när jag var liten - och gick sedan till sängs för natten.
 
 
Förmiddagssolen låg på så varmt och fint när jag vaknade idag; jag gillade speciellt när ljuset föll på tyget på den här stolen som Signe busade under.
 
 
Tjuvkikade på snön vid frukostbordet. Det låg tätt packat ända upp till fönsterkarmen. Två meter djupt, gissar mamma med sitt ögonmått.
 
 
Gröt är bra om en vill hålla sig mätt länge och det vill en ju gärna. Ostmacka och kaffe på det. Jag är väldigt svag för Hushållsost.
 
 
Det var många år sedan jag såg såna här väldiga vallar. Snön slår visserligen förra årets snö med hästlängder, men Charlie saknas i år.
 
 
Hundarna hade gjort sig bekväma på sina vanliga platser, fastkrokade i linorna, men bara några meter högre upp över marken än vanligt.
 
 
Vem kan motstå att klättra upp i en sån här snöhög? Och med så myssjuka hundar dessutom!
 
 
Mamma fixade sittunderlag på snöhögen. Ena hunden tog upp all plats på filten och så kände den andra sig utanför och vice versa.
 
 
Kalles tur att ligga på underlaget.
 
 
Vi satt här och solade en stund, tills solen gick ned bakom trädtopparna och det blev kallt ute igen.
 
 
Det känns inte som att bilden nedanför behöver någon förklaring. Det är så himla mycket snö bara haha.
 
 
In fort som attan, på med dubbla stickade tröjor och tända i spisen i köket.
 
 
Middagsdags! Älskar rotfrukter, kantareller och vitt vin. Det är ju rätt simpelt men smakar ändå så himla lyxigt.
 
 
Nu är det någon dålig komedifilm på lilla tjocktvn och mamma har plockat fram ett jättepåskägg med godis. Jag drar mig nog tillbaka ganska tidigt ikväll. Vi hörs imorgon, hör'ni!
Tillbaka på brottsplatsen
Jag åkte tillbaka till Erikshjälpen idag för att förhoppningsvis få köpa de där pressvecksbyxorna - tvära tanten i kassan hade ju sagt "kom tillbaka på onsdag". Men icke. Kassörskan kom inte ens ihåg incidenten när jag försökte påminna henne. Så det blev att åka hem utan byxorna ännu en gång.
Men självklart kan jag ju inte bara strosa in i en secondhandbutik utan att kika runt. Nedanför har ni dagens haul (gud jag mår lite illa när jag säger så, som om jag tror att jag är någon haha). Tjugofem kronor för denna röda stråväskan tyckte jag var helt okej. Den är lite stel så den håller formen bra. Den ljusa kavajen är dock inte ny, den har jag ärvt av min pappa.
 
 
Åttiotalet skrek mig rätt i ansiktet så jag norpade denna skjortan med knepiga mönster. Den är längre än på bilderna och har knappar ner längs ryggen likväl som på framsidan. Men jag tänkte ha den till sommaren och då ska jag nog knyta upp den i midjan och styla den lite typ Hawaii-skjorta.
 
 
Jag hittade även en liten röd minigryta att koka ägg eller sparris i, eller varför inte äta soppa ur den? Tror jag sett något liknande på FlyingTiger, fast mörkblå och så stod det "soup" på den.
Servetthållaren fick jag av mamma i påskpresent.