Emma

Nytt år, nytt hår
Jag tror mindre och mindre på hela "new year, new me"-grejen. Vi har tillräckligt med press på oss; vi behöver inte pressas till att konstant bli bättre och bättre och bättre. Låt mig bara få vara och låt mig bara få känna mig okej. Men att se nyåret som en simpel nystart kan vara skönt, att säga hejdå till ett jobbigt år och välkomna ett nytt år med hopp. Det känns som att jag kan andas ut, på sätt och vis.
De första dagarna av året åkte jag och mamma till Erikshjälpen ett par gånger och lämnade in lite gamla möbler som vi tyckte förtjänade ett bättre liv än att bara stå undanpackade på vinden. Vi använde upp några kaffekuponger, som mamma hade en hel hög av i handskfacket i bilen. Kände mig inspirerad av de udda lampskärmarna och gamla inredningsdetaljerna i caféområdet av butiken. Mysfaktorn var hög.
Jag var på myskväll hos min gamla vän Linda. Såg Titanic på TV, skålade i bubbel, busade med hennes katt och njöt av ljuset från deras enorma julgran.
Dagen efter den fina kvällen så åkte jag och mamma till pappa, farmor, farfar och faster med en liten julplanta och ett nytt ljus. Fem år senare har jag fortfarande inte valt en gravsten åt honom. Tänk att det skulle vara så jobbigt att fixa en gravsten till sin förälder.
Städade lite på vinden med mamma och hittade flera av pappas gamla kalendrar. Han hade inte skrivit mycket mer än klipptider, joggingrundor och partykvällar på Hotellet. Detta värmde dock hjärtat lite. Antar att han blev kär i min mamma den 19e april 1987.
Myskvällar med mamma och Signe är det bästa jag vet.
"Julen varar än till påska."
Jag slog till. Jag gjorde det. Jag ingick ett long-term förhållande med håret som nu döljer min panna.
Hade bara denna ljuskälla just när jag fick för mig att ta en selfie av min nya frilla.
Här är en nyare, från idag, i mitt rum i London. Det känns väldigt ovant med lugg nu och jag ändrar mig konstant fortfarande. Ibland tycker jag att jag är söt i lugg och ibland tycker jag att jag ser alldeles för tidigt 2000-tal ut. Tror att det kanske är den runda formen som min lugg naturligt har som stör mig lite. Ska kanske testa att styla den på något sätt... Vad tycker ni?
Så, ja, jag är tillbaka i London nu. Så här har mitt rum sett ut hela helgen. Jag städade inte undan resväskorna förens idag, vilket ärligt talat är ganska snabbt gjort, jämfört med hur länge jag brukar lämna dom framme vanligtvis. Sedan använder jag ju också städning för att skjuta upp andra saker som jag behöver göra men som jag inte orkar ta tag i. Hälsosamt!
Nu ska jag dricka lite te, försöka planera min vecka och sedan sova. Borde ha tänkt på refrängen för flera timmar sedan, men men! Godnatt hörni!
De sista dagarna 2018
Här kommer mina sista bilder från året som gått.
Tidigare i december bytte jag och Agnes julklappar.
Jag fick tre underbart doftande veganska badbomber från Lush. Butterbear, Ickle Baby Bot och Dragon's Egg.
Gissar att Agnes blev nöjd med kokboken; hon bläddrade dregglandes igenom varenda recept i alla fall.
Vi var runt i lite charity shops i Wimbledon också, innan vi sa hejdå för året.
Jag hittade ett kaffefilter i porslin och första boken i A Song Of Ice And Fire-serien. Game Of Thrones, ni vet.
Jag blev även bjuden på lite julmys hemma hos Patrice.
Förkylning och allt.
På julafton gjorde jag vad jag kunde för att inte vara ledsen över att jag var ensam.
Relaterar mer och mer med Grinchen ju äldre jag blir haha.
Den tjugoåttonde december flög jag äntligen hem till mamma i Sverige för lite julledigt.
Soluppgången störde min obekväma sömn, men jag klagade inte.
Efter två timmars väntande på stationen i Göteborg satt jag äntligen på tåget.
Allt var frostigt och fint.
Signe surade som vanligt över att jag hade varit borta så länge.
Fåglarna hade fått en julgran dom med.
Så fint med domherrars röda fjädrar som lyser upp vintern.
Minns ni när en var yngre och tog sådana här suuupernära bilder på allting?
Vi var ut på landsbygden och sa god jul till mormor och morfar.
Mycket soffmys.
Puss.
Julgranen blev pyntad tillslut den med.
Och klapparna slogs in.
Mammas kräftstjärtssoppa går hem varje nyårsafton.
Mums! Funderar redan på alla olika soppor en kan göra med den här som bas.
Köpte såklart gamla goda brittiska Strongbow på systemet. Vem som helst i England skulle säga att det är en kass cider, men drick den utomlands - utanför Storbritannien alltså - och plötsligt smakar det lite som hemma.
Mamma tog kort på mig så jag tog kort på mamma. Foto-ception.
Efter middagen på nyårsafton så öppnade vi julklappar. Det första jag fick var världens finaste bok om Mumindalen och Tove Jansson. Fick även fyra bambutandborstar - något jag faktiskt tänkt köpa själv! Är jag vuxen nu när jag blir glad över att få tandborstar i julklapp?
Nyårsredo.
Fortfarande förkyld skulle jag nämligen hem till Linnéa föra att ringa in det nya året, annars hade jag bara myst runt i pyjamas.
Gott nytt åt bloggen och alla ni som snubblar in här ibland!
En fantom och en kaffe
Att ha min mamma på besök de senaste dagarna har varit så mysigt. Idag är dock sista dagen och jag känner på mig att det kommer bli tomt och ledsamt när jag kommer hem efter jobbet ikväll och hon inte är här, som varje gång vi hälsar på varandra. Antar att jag har lite hemlängtan.
I tisdags var vi in till centrum igen. Första stoppet av dagen var Disneybutiken. Sedan tog jag med mamma till Ed's Diner.
Vi beställde halloumiburgare.
Jag har bara ätit där två gånger, men stället känns redan som en bekant gammal vän.
Efteråt var vi till Her Majesty's Theatre.
Vi var inte tillåtna att fota något inuti teatern, utav respekt till skådespelarna.
Vår andra musikal på listan var i alla fall The Phantom Of The Opera. Absolut värd att se en, två, tre gånger. Musiken var helt fantastisk. Precis som med Les Mis så hade jag sett filmen före musikalen, men det hindrade mig verkligen inte från att uppskatta den på nytt.
Efter föreställningen promenerade vi till Embankment för att ta tunnelbanan hem.
Såg lite spännande och fina ställen på vägen.
Igår, onsdag, tog vi en fika på Blåbär i Putney innan jag var tvungen att åka till jobbet.
Tack för att du kom hela vägen till London för mig, mamma. Önskar du kunnat stanna längre. Men vi ses ju om två veckor när jag kommer till dig.