Jaha. Då är det alltså den där tiden på året nu. Min favorittid på året. Ni vet, när man tänker "Åh vad gott med klementin! Jag tar en!" och så plötsligt har man ätit tjugoåtta stycken. Trädens kronverk har börjat skifta i gult och orange. Några buskar har redan låtit sina löv singla ner och lägga sig som ett lysande täcke på marken. Det börjar gå mot kallare dagar. Det är fortfarande höst dock! Trots det så har Fulham Broadway tube station börjat sätta upp guldglittriga juldekorationer överallt i köpcentrumet. Girlanger av stora, skimrande löv och snöflingor dinglar från taket. Plastgranar trycker i hörnen, vagt julig jazzmusik spelar i högtalarna som om dom vill smygstarta med julstämningen utan att någon riktigt ska märka det. Jag har druckit Chestnut Praline Latte på Starbucks där det är juligt redan så det skriker om det. Tro inte att jag gnäller! Nej, för all del! Ha gärna jul året om! Jag bara misstänker att dom försöker kompensera vädret på något vis:
Bild på London uppifrån.
För några veckor sedan när jag precis hade flyttat in i lägenheten så satt jag och övade mig på att säga ordet "hemma" tyst för mig själv. Det kändes lite olustigt och alldeles för slutgiltigt. Jag ville helst bara kalla det för "Lägenheten" med stort L och inte alls "hemma". Mammas hus i Sverige är mitt hem. Men på sistone har jag kommit på mig själv med att kalla detta för mitt hem också. Har till och med skaffat mig ett par klubb-/poängkort på affärer runt omkring, allt för att riktigt känna mig tillrätta - och för att samla poäng på varje soppburk jag köper. Allt det här är lite för nytt för mig ännu, men jag vänjer mig - sakta men säkert. Just nu längtar jag dock hem till julstädning och mys hos mamma.
Hur som helst! Sedan jag skrev sist så har jag bland annat träffat Josefins två syskon som var här över helgen på besök. Det blev en supertrevlig fredag på Spoons med massa vänner.
Jag, Bobby och Michael.
Igår, söndag, tog vi oss vår första löptur i naturen runtom Roehampton. Det var så skönt och uppfriskande att komma igång igen och det blev en riktigt bra runda med tanke på att jag inte joggat sedan Elljusspåren hemma i sommras. Träffade på en liten valptös som verkade vilja springa med oss. Det blev svårt för husse att få henne med sig åt andra hållet när hon väl hade hälsat på oss.
Efter motionen tog vi oss in till Fulham på en Sunday Jam Night på Brogan's Irish Bar. Ville skriva upp mig på någon låt, men det blev aldrig av. Jag och Danielle har dock lovat varandra att vi båda ska skriva upp oss och framföra något nästa söndag. Jag måste ta mig i kragen och bara göra såna här spontana grejer utan att fundera så mycket!
Connor sjöng Uptown Funk. Och återigen är bilden suddig. Vet inte vad det är för jäkla fel på min mobilkamera ibland.
Denna morgon gick jag från Hammersmith till Putney Bridge och åt vegetariska korvar till frukost på River Cafe. Det var en smått trevlig omväxling till min vanliga brunch.
Vanligtvis steker jag sparris och baby button champinjoner mer eller mindre varje dag. Det har kommit till det stadiet där jag blir ledsen när förpackningarna börjar ta slut. Rättelse; jag blir ledsen redan när jag öppnar förpackningarna, bara för att det innebär början på slutet. Hade tänkt handla nu på förmiddagen så att jag skulle ha något mer i skåpet än gröt och spaghetti, men det är fortfarande lite lurigt med alla dom här bussarna - jag måste ha åkt förbi Sainsbury's och missat det helt. Appropå mat så har jag provat på resturangkedjan Wagamama och jag är frälst. Asiatisk kärlek på en tallrik.
Nu ska jag duscha och göra mig redo för skolan.
0 kommentar(er)
