Vinden ven och ilade kylig mellan dörrspringorna i lägenheten idag. Denna helgen är vi nio pers som bor där. Ja, ni läste rätt. Nio. Vi är fyra stycken i mitt och Josefins rum. Dom andra två, som är här på besök, är hennes vänner från Sverige. För några dagar sedan flyttade en tjej ut och strax senare flyttade två personer in i hennes gamla rum. Det är snabb omsättning här må jag säga. Tror nästan att jag och Josefin nu är dom som har bott här längst.
Det har hänt en del sedan jag skrev sist. Förlåt. Jag är en dålig bloggare. Jag och Bobby var på bio uppe på Fulham Broadway och såg Spectre. Jag är inget stort fan av James Bond och jag har knappt sett någon av dom andra filmerna, men borträknat den obligatoriska sexismen och hur det prompt måste stå med i manuset att han ska ligga med varenda varelse av kvinnligt kön, så var den helt okej.
Har förresten också kommit igång och börjat skriva lite musik med folk. Jag är så taggad så ni anar inte. Har sådana planer alltså.
Helgen vid halloween var kul. På fredagen firades Patrice födelsedag på Spoons en stund. Efter det mötte jag upp Josefin och Hannah för att dra till husfesten i Acton. Jag tog över Spotify på datorn i köket en stund och fick alla att ösa till Muse. Good times, good times.
På lördagen blev det lite mindre kul. Vi drog till Alex och inte långt senare fick någon den brillianta idén att gå på rave. Jajjamensan. Efter att ha fått den relativt "hemliga" adressen av någon på andra änden av en mobil, hamnade vi i Westminster. Hela tiden var det någon som påstod att dom visste vart vi skulle gå. Feststämningen dog dock ganska snabbt när vi insåg att hela lagerbyggnaden var omringad av riot police. Av någon anledning fortsatte vår grupp leta efter en väg in. Vi klev genom en bred springa i ett stängsel och råkade hamna mitt mellan en rad beväpnade poliser och en berusad ansamling festprissar som vrålade (eller skrålade?) och verkade tycka att brinnande soptunnor på hjul var en kul idé. Mamma, om du läser det här, vi var aldrig i fara; vi hade flera kompisar med oss och vi drog där ifrån så fort vi kunde. Allt detta hamnade dock i tidningen, med bilder och hela paketet. Tydligen hade det urartat efter att vi evakuerat. Folk hade visst blivit skadade såpass att de behövt sjukvård. Frågar ni mig så hade jag hellre bara gått till Spoons eller något.
I fredags hamnade vi i Shoreditch. Inte riktigt som vi hade tänkt, men helt okej ändå.
Igår, lördag, var jag med Bobby, Meg, Tom och Ryan runtom Oxford. Vi käkade italienskt på resturang och tog en öl på mysiga små pubbar. Efter det blev det tillbaka till Putney för lite kortspel, gitarrlir och polaroidselfies.
Jag längtar till jul. Jag längtar så himla mycket så jag vet inte vad. Jag längtar efter att gå upp på vinden hemma i huset i Sverige och känna den där välbekanta doften som jag hoppas att jag aldrig glömmer. Jag längtar efter att dra ner plastgranen och julpyntskartongerna, pyssla och slå in julklappar, baka pepparkakor med mamma och ha minijulafton med kompisarna. Jag längtar efter att spela min nya Muse-vinyl och burra in ansiktet i mina katters lurviga pälsar, kolla på Pettsson & Findus: Tomtemaskinen och dricka glögg, tända ljus och inspektera vårat nya badrum som mamma skickade bilder på igår.
0 kommentar(er)
