Gårdagen började skitkasst. Inte bara för att det var måndag och måndagar på något vis har fått dåligt rykte för att folk sysslar med något dom avskyr. Jag hatar faktiskt inte måndagar lika mycket längre nu när jag har börjat min karriär i musikbranschen - att min första lektion är klockan 14:30 varje måndag är inte helt illa heller to be honest.
Men igår... Igår... Igår hade jag tid på Barclays bank för att öppna ett bankkonto. Tio noll noll var den utsatta tiden. Jag hade väntat på det här i flera veckor. Bara för att vara säker på att jag skulle hinna så drog jag iväg närapå en timme i förväg. Inte för att det tar så himla lång tid från Roehampton till Fulham, men man kan aldrig vara för försiktig...
Jag svär, att public transport ens har scheman uppsatta är ett mysterium. Det borde bara sitta en lapp vid varje hållplats med texten "GOOD LUCK". Bussen var en halvtimma sen. Jag satt på den enda lediga platsen längst bak i bussen, ett säte som dessutom var vänt bakochfram. Varför har vissa bussar dom fyra näst sista sätena vända åt andra hållet än i färdriktningen? För extra förkrossande nervositet, antagligen.
Tunnelbanan var sen den med och hölls kvar extra länge vid varje stopp. Jag kom försent till banken. Det var förödmjukande. Jag kunde lika gärna ha varit en riktigt kass superskurk för det var så mycket dom avskydde mig just då i den sekunden när jag klev in genom glasdörrarna och sa att jag hade en tid klockan tio. Jag avskyr att vara sen och det här drog ner mig. Någons lilla hund stod på armstödet på en stol och viftade svansen åt mig, men inte ens det fick magen att sluta vända sig. Jag fick hjälp att boka en ny tid av en dam i Barclays uniform. Måste bara påpeka att det tog längre tid att boka ett nytt besök än vad det hade gjort att faktiskt öppna ett nytt konto. Innan jag med sänkt huvud gick där ifrån förvissade hon sig om att jag verkligen visste vilken omogen och dålig människa jag var som inte hade passat tiden. Som om jag inte mådde tillräckligt illa över det redan.
Hela dagen liksom slängdes lite ur balans efter detta och det var inte förens till kvällen som det kändes lite okej igen. Jag var på en masterclass klockan sju. Performance Psychology med Andy Evans. Efter det gick jag till Cock Tavern, lyssnade på veckans två band, röstade på de jag gillade bäst, testade en julöl och åkte sedan hem.
Och för er som inte är så bekanta med Londons trafik så förklarar Dan Howell det på ett ganska bra sätt.
0 kommentar(er)
