Emma

Imorgon. Jisses Amalia. Imorgon är det. Dagen med stort D. Imorgon ska jag hem. Jag fattar inte. Hem. Vad är hem? Ni hör det inte men jag utstöter just i skrivande stund ett tjut någonstans mellan exalterad extas och glädjevrål. Jag ska hem. Missuppfatta mig rätt; jag älskar mitt London, men efter tre månader i storstaden ska jag äntligen få se min mamma igen. Jag tror inte ni förstår hur mycket jag med stor sannorlikhet nog kommer böla ögonen ur mig när hon hämtar mig på Landvetter halv fem imorgon eftermiddag. Jag tror att jag har skjutit tanken på "hem" och "familj" ifrån mig under tiden som jag har varit här; jag har liksom inte haft tid att bryta ihop och inse att jag flyttat både hemifrån och utomlands helt ensam för första gången.

 

Nu hamnade jag lite off track här känner jag. Samla tankarna, Emma. Djupt andetag. Kom ihåg vad det var som skulle sägas. Just det.

 

I tisdags var jag på julmys hos Bobby och Meg tillsammans med tre andra polare; en kille från Portugal, en snubbe från Italien och en tjej från Liverpool... Det där lät som början på ett dåligt skämt. Hur som helst! Skinkmackor, vin och jamsession med jullåtar på balkongen är tre bra ingredienser för starten på en kul kväll. Efter det tog vi tuben och hamnade på den där svenska julmarknaden vid London Eye igen. Varm vintercider och ännu mer brasdoft denna gången. Vidare till Leicester Square där det hade slagits upp ännu en marknad fast med lite mer spel och karuseller. Fastnade på Leicester Square's lokala Spoons ett bra tag, drack cinnamon whiskey och delade på nachotallrikar. En supermysig kväll med några av dom underbara människorna som jag kommer sakna över jul och nyår. Saknar dom redan faktiskt. Okej, inte bli känslosam nu!

 

 

Som jag nämnt tidigare så skulle jag och Josefin iväg och se Kodaline denna välsignade kväll. Men tror ni att det blev så? Nej, tamigtusan, så blev det då rakt inte. Konserten är framflyttad till mars månad. Jag vet vad ni tänker; jag hade kunnat åkt hem tidigare. Men jag är inte bitter. Nej då! Idag tog vi oss god tid att städa och packa innan vi tog bussen och gick ut i Putney istället. Käkade finfin pizza och köpte dom sista(???) julklapparna.

 

Resten av kvällen spenderade vi med att i timmar försöka sluta skratta tillräckligt länge för att spela in en julcover. Det gick käpprätt åt skogarna, men vi fick till några störtsköna försök i alla fall!